I juni 2010
skickade Vågbrytaren en förfrågan till samtliga riksdagspartier för att få
veta hur de ställer sig till flera för oss mycket viktiga frågor.
”Vågbrytaren är en politiskt och religiöst obunden rikstäckande ideell förening, som arbetar för att få till stånd en kritisk och konstruktiv debatt om vår tids kanske mest osynliga miljöfråga – den så kallade ”elektrosmogen”. Våra många medlemmar och sympatisörer över hela landet är mycket intresserade av hur riksdagspartierna har för avsikt att hantera denna fråga framöver.”
Vi bad dem att i första hand svara svara ”ja” eller ”nej”, men fick ibland mer utförliga svar. Här följer en sammanställning.
Socialdemokraternas
svar var kort och koncist: ”Tyvärr tvingas vi på grund av hög
arbetsbelastning att avstå från att besvara enkätfrågor från Vågbrytaren.
Vänligen
Eva
Eva Lindau, Politisk sekreterare/Enkätansvarig, Socialdemokratiska
riksdagskansliet”
Folkpartiet
svarade inte på de enskilda frågorna. De meddelade följande:
”Nedan finner du Folkpartiet liberalernas svar på era enkätfrågor. Jag
hoppas att det går bra att vi, istället för att svara på de enskilda
frågorna, lämnar svar i ett sammanhang.
Carolina Schale, Politisk sekreterare, Folkpartiets
riksdagskansli
Folkpartiet anser att människor
som upplever att de mår dåligt till följd av elektromagnetiska fält ska
bemötas med respekt och få hjälp. Personer som relaterar sina besvär till
elektromagnetiska fält har rätt till en noggrann utredning i sjukvården och
ett gott bemötande. Folkpartiet anser att det behövs mer forskning om hur
dessa människors hälsoproblem bäst kan behandlas och vilka
rehabiliteringsinsatser och andra åtgärder som kan vara till hjälp I övrigt
hänvisar vi till vår expertmyndighet Socialstyrelsen och dess allmänna råd
om bemötande av patienter som relaterar sina besvär till amalgam och
elektricitet, SOSFS 1998:3. Myndigheten har också tagit fram ett
meddelandeblad om elektromagnetiska fält från mobilbasstationer och annan
trådlös teknik. Vi förlitar oss på den bedömning som våra expertmyndigheter
gör och förutsätter att de fortsätter att följa utvecklingen.”
Nedan de
frågor Vågbrytaren ställde, samt övriga partiers svar:
1. Forskning
Den amerikanske forskaren Henry Lai gick i början av 2000-talet igenom alla
publicerade studier om hälsoeffekter av mikrovågsstrålning. De som hittat
effekter var ungefär lika många som de som inte hittat några. När han
undersökte hur studierna finansierats upptäckte han att 75 % av de
industrifinansierade studierna inte funnit några effekter, medan 75 % av de
oberoende studierna funnit risker. En schweizisk studie kom för ett par år
sedan till ännu tydligare resultat.
I samband med att Interphoneprojektets resultat nyligen presenterades,
kritiserades WHO hårt för att man tillåtit industrin att delfinansiera
projektet och delta direkt med konsulter.
Flera av forskarna i SSM:s vetenskapliga råd har ekonomiska bindningar till
telekomindustrin.
a)
Kommer ert
parti att verka för att forskning om miljöfrågor, som exempelvis påverkan
från elektromagnetiska fält, frigörs från inflytande från dem som har
ekonomiskt intresse av resultaten?
V: Nej. Det står var och en fritt att bedriva forskning.
Däremot är det viktigt att politiker och andra beslutsfattare använder sig
av oberoende källor. Statliga forskningsanslag är den bästa garanten för en
oberoende forskning.
Mp:
Ja. Det är fritt fram för alla, även de med ekonomiska intressen att bedriva
forskning. Oberoende forskning ska dock förstås vara fritt från ekonomiska
intressen.
M: Svårt att säga varken ja eller nej! Vi kan väl konstatera att vi
gjort det största resurstillskottet någonsin till svensk forskning, Vidare
kan man kanske konstatera att det är forskare själva som ska avgöra vad som
ska beforskas och vilka forskningsfrågor som ska ställas, vi i politiken ska
inte styra.
C:
Ja.
Kd: Ja
b)
Kommer ert
parti att verka för att de forskare som ingår i myndigheternas vetenskapliga
råd ska vara ojäviga?
V: Ja.
Mp: Ja. De får givetvis inte delta i beslut där de är jäviga. Däremot
kan man inte i förväg utesluta alla som skulle kunna bli jäviga i någon
fråga.
M: Rimligen bör ju myndigheter självständigt avgöra vilka personer
man knyter till sig i vetenskapliga råd eller liknande. Sedan kan man ju
fråga sig om någon kan vara ojävig. Det finns alltid en risk för jäv och
svågerpolitik, därför dessa strikta regler och tillämpningar om jäv vid exv.
behandling av forskningsansökningar
Kanske kan
man säga att myndigheterna själva ska avgöra samt att vi förutsätter att de
knyter till sig personer med erkänd kunskap och oberoende?
C: Ja.
Kd: Ja.
c) Kommer ert parti att verka för att, liksom i bl a USA och Frankrike, få till stånd utfrågningar i riksdagen om den trådlösa teknikens hälso- och miljöeffekter. Utfrågningar där även kritiska forskare bjuds in?
V:
Ja.
Mp: Ja. Det har vi inte tagit ställning till, men vi är
öppna för det.
M: Detta är en fråga för riksdagens utskott. Utskotten anordnar ju
från tid till annan utfrågningar i aktuella ämnen. En utfrågning om den
trådlösa teknikens hälso- och miljöeffekter kan säkert vara ett sådant ämne.
Men, att vi skulle ge löfte om detta känns inte rimligt.
C: Ja
Kd: Ja
2. Försiktighetsprincipen
Strålsäkerhetsmyndigheten hävdar att den i svensk lag inskrivna
försiktighetsprincipen är tillämpad genom de så kallade gränsvärdena (ICNIRP:s
riktvärden). ICNIRP, som har bestämt dessa riktvärden, skriver dock på sin
hemsida att de bara skyddar mot akuta uppvärmningsskador efter en kort
stunds exponering. Det finns alltså inga relevanta gränsvärden för den
konstanta dygnetruntexponering som alla utsätts för idag. Att påstå att
försiktighetsprincipen tillämpas är direkt vilseledande.
I Frankrike har man, efter en vetenskaplig utvärdering, gjord av Afsset,
bestämt sig för att minska medborgarnas exponering genom försök med sänkta
gränsvärden, förbud mot mobilen i skolor m m, allt med hänvisning till
försiktighetsprincipen. Detta har även skett i flera andra länder.
I Sverige är det idag inte möjligt att få till stånd en relevant bedömning
av hur försiktighetsprincipen ska tillämpas, eftersom alla juridiska
prövningar strandar på att tillsynsmyndigheten Socialstyrelsen hänvisar till
Strålsäkerhetsmyndigheten som inte ger någon korrekt bild av den stora
vetenskapliga oenighet och osäkerhet som råder när det gäller riskerna med
strålning från trådlösa kommunikationssystem.
a)
Vill ert
parti verka för en opartisk översyn av de så kallade gränsvärdena för
exponering för strålning från trådlös teknik?
V: Nej. Miljömålsrådet bedömer att miljömålet vad gäller
strålning kommer att nås och anger att flera stora europeiska projekt om
elektromagnetiska fält har avslutats, bland annat EU-projektet EMF-Net samt
ett tyskt forskningsprogram om eventuella hälsoeffekter från olika typer av
radiosändare.Inga forskningsresultat visar på att dagens riskbedömningar
behöver ändras. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer därmed även
fortsättningsvis att viss försiktighet bör tillämpas för lågfrekventa
magnetfält från exempelvis kraftledningar och vid användning av
mobiltelefon.
Mp: Ja.
M: Det görs kontinuerligt av strålskyddsmyndigheten.
C: Ja.
Kd: Ja, och det är myndigheternas ansvar att detta sker.
b)
Vill ni verka
för att alla, även i glesbygden, ska få tillgång till fiberoptik? Detta för
att minska behovet av trådlöst och samtidigt få en säkrare och snabbare
teknik?
V: Nej. Vi kan inte lova att alla ska få tillgång till fiberoptik,
däremot är det något vi vill satsa på att bygga ut på glesbygden.
Mp: Ja.
M: Det huvudsakliga är att folk kan kommunicera i hela landet. Det
ska vi verka för.
C: Nej.
Kd: Det är viktigt att grundläggande samhällsservice finns
tillgänglig i icke-elektronisk form. Bland annat därför anser
Kristdemokraterna att det skall finnas en fysisk närvaro av de viktigaste
statliga myndigheterna i alla kommuner. Utbyggnaden av fiberkabel, som nu
sker, innebär en reducering av de elektromagnetiska fälten i samhället.
Kristdemokraterna anser att alla ska ha tillgång till bredbandsuppkoppling.
För de mest avlägsna abonnenterna blir det troligtvis nödvändigt med trådlös
anslutning under överskådlig tid. För att minimera riskerna vill
Kristdemokraterna använda 800-bandet som blivit ledigt i och med att det
analoga TV-nätet stängts.
c) Det ena trådlösa systemet efter det andra byggs ut utan att det gjorts någon miljökonsekvensbeskrivning.
Kommer ert
parti att sträva efter att få till stånd en objektiv och obunden utvärdering
av den trådlösa teknikens inverkan på människor, växter och djur?
V: Ja.
Mp: Ja.
M: Det görs kontinuerligt av strålskyddsmyndigheten.
C: Ja.
Kd: Ja, när det finns ett vetenskapligt underlag.
d) Anser
ert parti att osäkerheten bakom en vetenskaplig slutsats har betydelse för
tillämpningen av försiktighetsprincipen?
V: Ja.
Mp: Ja.
M: Ja.
C: Ja.
Kd: Ja.
e) Kommer
ert parti att ställa krav på att SSM, i enlighet med Europeiska rådets
resolution om tillämpning av försiktighetsprincipen (punkterna 1 och 10), på
sin hemsida tydligare och på en mer framskjuten plats redovisar osäkerheten
i det vetenskapliga underlaget för SSM:s bedömning av risker med strålning.
V: Nej. Vi kan inte styra myndigheter på det sättet.
Mp: Nej. (för detaljerat)
M: Nej.
C: Nej.
Kd: Ja, vi förutsätter att myndigheterna rättar sig efter
tillämpliga internationella normer.
f)
Kommer ni att agera för att ansvaret för osäkerhetsanalys av ett
vetenskapligt material skiljs från ansvaret för riskbedömningar av samma
vetenskapliga material (i enlighet med punkterna 11 och 14 i
rådsresolutionen)?
V: Vi måste fundera vidare på detta och kan inte svara i
dagsläget.
Mp: Har ej tagit ställning.
M: Nej.
C: --
Kd: Ja. (Se ovan).
g) Kommer
ert parti att kräva att Socialstyrelsen tar sitt lagstadgade ansvar för
tillsynsvägledningen när det gäller försiktighetsprincipens tillämpning,
genom att beakta den vetenskapliga osäkerhet som råder om mobilstrålningens
risker, samt de otaliga trovärdiga och samstämmiga vittnesmålen från hela
världen om ohälsa på grund av strålning från trådlös teknik?
V: Nej. Vi kan inte påverka myndigheters bedömningar.
Mp: Fokus bör vara att innehållet i försiktighetsprincipen behöver
tydliggöras, och eftersom forskningen på området i dag är så spretig driver
vi frågan om mer oberoende forskning på detta område.
M: Ja.
C: --
Kd: Ja, vi förutsätter att myndigheterna följer lagen.
3. Barn
Ryska Strålskyddsinstitutet och myndigheter och forskare i många andra länder har konstaterat att barn är känsligare än vuxna för mikrovågsstrålning. Därför rekommenderar man att barn helst inte ska tala i mobil. Österrikes läkarförbund och lärarförbunden i bl a England och Kalifornien har gått ut med att WiFi ska tas bort från skolor.
a) Kommer ert parti att verka för mobilförbud i skolorna, åtminstone i de
lägre klasserna?
V: Nej. Vi vill inte göra detta lagstiftningsvägen,
däremot ser vi problem med mobilanvändningen, men initiativ bör komma från
skola och föräldrar.
Mp: Nej.
M: Nej.
C: Nej.
Kd: Nej, men det är viktigt att barn blir upplysta om riskerna med
mobilstrålning.
b) Kommer ert parti att verka för att skolornas datoruppkoppling ska
ske via kabel i stället för trådlöst?
V: Nej. Även här behöver initiativet komma
från kommuner, skolor och föräldrar.
Mp: I avvaktan tydliga forskningsresultat är detta en
fråga som bör hanteras lokalt.
M: Nej.
C: Nej.
Kd: Nej, men kabel bör eftersträvas i första hand.
c) Kommer ert parti att verka för förbud mot mobilreklam riktad till
barn?
V: Ja.
Mp: Ja. När det gäller barn under 12 år. Vi anser generellt att
reklam riktad mot barn under tolv år ska vara förbjudet.
M: Nej.
C: Ja.
Kd: Ja, ingen reklam primärt riktad till barn ska vara tillåten.
d)
Kan ni tänka er restriktioner mot DECT-telefoner i skolor, förskolor och
fritidsgårdar?
V: Ja. Dock inte genom politiska beslut. Som en
arbetsmiljöfråga så finns det exempel på hur fackförbund arbetat för att
minska användningen.
Mp: En lokal fråga, se resonemang under b).
M: Ja.
C: Ja.
Kd: Vet ej.
e)
Kan ni tänka er att verka för att sändare för trådlös teknik inte får
monteras upp nära skolor, förskolor eller fritidsgårdar – för att minska
barnens konstanta exponering?
V: Ja. Kommuner ska rätta sig efter försiktighetsprincipen
och det görs ofta, även om det är långt ifrån alltid.
Mp: En lokal fråga, se resonemang under b).
M: Ja.
C: Ja.
Kd: Ja , detta bör undvikas när det är möjligt.
4. Elöverkänslighet
I Sverige har, enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport, 3,2 % av
befolkningen funktionshindret elöverkänslighet. 0,4 % är mycket svårt
elöverkänsliga. Det är många människor, nästan lika många som diabetikerna.
Den franska forskargruppen ARTAC, där bl a nobelpristagaren Luc Montaigne
ingår, har undersökt ett stort antal elöverkänsliga kliniskt och kunnat
konstatera att de verkligen är sjuka. Man arbetar med att fördjupa
kunskaperna och ta fram objektiva diagnosmetoder. Elöverkänslighet är ett
växande problem i hela världen.
a) Kommer ert parti att verka för att kommunerna ska ges bättre
möjlighet att ta sitt lagstadgade ansvar för denna grupp funktionshindrade
(bland annat kan de i PBL, Plan- och Bygglagen, ges lagrum för att inrätta
områden där strålnings nivåerna är extra låga, av hänsyn till de svårast
drabbade)?
V: Ja. Vi tror att möjligheten kan öka genom att man
förutom miljökonsekvensbeskrivningar åläggs att göra
hälsokonsekvensbeskrivningar.
Mp: Ja.
M: Nej.
C: --
Kd: Ja.
b) Kommer ert parti att verka för att det inrättas kliniker med
specialistkompetens för att behandla elöverkänslighet och andra
miljörelaterade skador?
V: Nej. I dagsläget är det ont om specialister i och med
att området är så ifrågasatt. Däremot är vi positiva till att sjukvårdens
personal generellt utbildar sig inom området.
Mp: Vidare forskning behövs för att veta hur man ska kunna behandla
elöverkänslighet, och såväl behov, kunskap och behandling ser olika ut
beroende på vilken miljörelaterad skada det handlar om. Specialistkompetens
behövs för att människor ska få adekvat vård, men i vilken form det ska
tillgodoses har vi inte övergripande tagit ställning till.
M: Möjligen.
C: --
Kd: Nej, det är upp till vårdprofessionen att bedöma behovet av
detta
c) Kommer ert parti att verka för att det inrättas äldreboenden
anpassade till elöverkänsligas speciella behov?
V: Ja.
Mp: Detta är en fråga för den kommunala nivån.
M: Möjligen.
C: --
Kd: Ja. Med Kristdemokraternas politik kan äldreboenden utifrån
olika målgrupper startas.
d) Kommer ert parti att verka för att elöverkänsliga och andra
lågförbrukare får lagstadgad rätt att slippa automatisk elavläsning,
eftersom de inte tål dessa elmätare (de svårast drabbade tål dem inte ens
med filter)?
V: Ja.
Mp: Ja.
M: Nej.
C: --
Kd: Ja, det kan vara rimligt att ett sådant alternativ erbjuds.
5. Fasta telenätet
Rivningen av det fasta telenätet pågår för fullt. Detta innebär att framför
allt glesbygdsbefolkningen får en oerhört mycket osäkrare situation,
eftersom ingen trådlös teknik är lika energisnål, drift- och kvalitetssäker
som kopparnätet.
För svårt elöverkänsliga, som tvingats flytta ut i glesbygden för att hitta
bostäder med relativt låg strålningsexponering, innebär rivningen av fasta
telenätet att de förlorar all kontakt med omvärlden och deras situation blir
helt ohållbar. De trådlösa alternativen är inte tänkbara för dem.
Många som arbetar hemifrån (exempelvis auktoriserade tolkar) har i sina
anställningsvillkor inskrivna klausuler om att de av säkerhetsskäl måste
arbeta via en fast telefon.
a) Kommer ert parti att verka för att det fasta telenätet bibehålls?
V: Ja.
Mp: Ja.
M: Nej.
C: Nej.
Kd: Ja.
b) Kommer ni att verka för att det fasta nätet, av säkerhets- och
rättviseskäl, återgår i statlig ägo?
V: Ja. Vi anser att det fasta nätet ska vara i statlig
ägo. Det är det ju också redan idag till största delen eftersom svenska
staten tillsammans med den finska är huvudägare i TeliaSonera.
Mp: Ja,
M: Nej.
C: Nej.
Kd: Säkerhetsaspekten måste lösas innan det statliga ägandet
eventuellt kan avvecklas.
Vågbrytarens styrelse
genom
Gabriella Ahlgren Sonja Fredberg
Ordförande Informationsansvarig
Aug. 2010