|
|
Enstaka artiklar ur
Barn och mobil - en
farlig kombination |
|
Medlemsblad nr 6
Medlemsblad nr 5
Medlemsblad nr 4
Ur innehållet:
Bina som försvinner, vår allvarligaste
varningssignal? -
Fåglar flyger farligt -
Levande skog eller mastskog? -
Aktuella notiser
Content in English:
(download)
Ur innehållet: SSI:s
transparensforum (sid 6-18) - REFLEX-studien - mobilstrålning är
genotoxisk - Min
vän Christer finns inte längre - Vetenskapsrådets rapport om EMF, Vågbrytarens
inlaga - Verkligheten motsäger hypoteser - Ny Stewartrapport
- Sammanfattning av Naila-studien - Inte bara i Sverige, kampen går vidare
- Notiser -
Bokrecensioner:
Medlemsblad nr 2
Ur innehållet: Det ligger i samhällsekonomins intresse
- Försiktighetsprincipen - Motorganisation
till ICNIRP bildad - Grönmålning-skönmålning - Mobiltelefoni orsakar nervcellsdöd - Freiburg-apellen - Svart på
vitt - Motstånd med framgång - Cherry-rapporten
- Orsakar mobiltelefonin sparvdöd?
Innehåll i Vågbrytaren nr 1: Det lönar sig att kämpa -
Notiser - Saxat - Storföretagens diktatur - Mobiltelefoni - Blod-hjärnbarriären - Bokanmälan - Dikt -
Telekomindustrins propaganda - Enkät till partierna |
|
|
Enstaka
artiklar ur medlemsbladen
Barn och mobil – en farlig
kombination
Mobilanvändning bland barn har ökat mycket snabbt de senaste 10 åren. En En studie har visat att vissa individer fick störd hjärtrytm av en
Dect-telefon Försäljningen av trådlösa datornätverk (Wlan/WiFi) till hemmen tog rejäl fart All denna trådlösa teknik ger ifrån sig elektromagnetisk (EM) strålning i form av mikrovågor. Till skillnad från den mycket svaga naturliga strålningen från solen, är strålningen från trådlös teknik manipulerad (modulerad) och oerhört mycket starkare. Åtskilliga forskningsrapporter på växter, djur och människor har visat att denna onaturliga strålning kan vara mycket biologiskt störande 4. Forskning saknas! Forskaren Magda Havas, docent vid Trent University i Kanada, expert på biologisk påverkan från olika typer av elektromagnetiska fält, publicerade 2010 en film, där hon berättar om de skadliga effekter som kopplas till mobilanvändning 8. Dr Havas förklarar varför e säga dygnet runt. Detta trots att: - forskning saknas på hur barn påverkas Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap konstaterar i sin
årsrapport 2010: I Ryssland pågår nu den första kontrollerade mobilforskningen på barn. Enligt Professor Jurij Grigoriev, tidigare chef för den ryska Strålskyddskommittén, RNCNIRP, har man sett att barnen (8-12 år) i den grupp som använder mobil, bland annat är mer okoncentrerade och ouppmärksamma än barnen i kontrollgruppen 5, 6. Barn mer sårbara barn är särskilt känsliga för mobilstrålning: 1. Barnens hjärnor absorberar mer energi än vuxna från en och samma mobil och
energin tränger djupare in. Och i skolan? De genomsnittliga betygen för elever i årskurs nio sjunker för första gången
på fem år enligt Skolverkets betygsstatistik för år 2009/10, skriver DN 10. I Storbritannien protesterar flera lärarorganisationer mot att barnen används På nätet kan du se BBC-reportaget: Wi-Fi: a warning signal. Ann Rosenqvist Atterbom Noter
Bina som
försvinner Av de 200 000 arter blommande växter som finns på
De första rapporterna kom från USA. Sedan har den visat sig ungefär samtidigt
i alla delar av världen, den stora bidöden, eller bikollapsen, den som döpts
till Colony Collapse Disorder, CCD. Och av allt att döma accelererar det. När ägaren installerade trådlöst bredband (s. k. WiFi) hände dock något oväntat: bina försvann som genom ett trollslag och har sedan inte avhörts 5. Från Australien berättar en man i ett mejl om vad som hänt sedan det kom upp
en mobilmast i närheten. Kväveoxid är nödvändig och välgörande för oss alla, men bara om den
hälsosamma koncentrationen inte överskrids. Det gäller bakterier, bin, fåglar,
människor… Många studier har visat att elektromagnetiska fält påverkar
kväveoxiderna, men man har inte vetat hur. Inte förrän ganska nyligen. Det har
nämligen visat sig att det enzym (NAFH) som är inblandat har en hög känslighet
för – ja just det – elektromagnetiska fält från mobiler 19. Följden
blir en obalans i cellerna med alltför höga halter fria radikaler, så kallad
oxidativ stress. (Det är detta som vi vill motverka när vi äter antioxidanter,
något som det talas mycket om idag.) Referenser Gunilla Ladberg
Rapport från SSI:s
Transparensforums andra seminarium Jag har varit med på SSI:s andra Transparensforum om mobiltelefoni den 9-10 februari 2005. Forskare, myndigheter, operatörer, diverse konsulter, Elöverkänsligas riksförbund och Vågbrytaren träffades på ett slott på Mörkö. Strålkastaren riktades mot den vetenskapliga forskningen och häpnadsväckande vetenskapligheter och ovetenskapligheter avslöjades. Inga icke-termiska hälsoeffekter Vi strålar ur näsan Hur hade det varit om seminariet i stället inletts av en seriös person som berättat hur många el- och mastflyktingar vi nu har i Sverige? Någon som också kunde lyft fram det oroväckande framtidsscenariot i lundagruppens forskning? Perforerad blodhjärnbarriär är en icke-termisk effekt Forskningen visar att ytterst svaga doser mobilstrålning kan perforera hjärnans skyddande barriär och bl.a. orsaka en alltför tidig demens. Studierna är visserligen gjorda på råttbarn, men resultaten går att överföra på människobarn eftersom blodhjärnbarriären fungerar ungefär lika på alla däggdjur. Lundaforskarna är det 16:e forskarlaget som sedan 1988 sett att mikrovågor perforerar BBB (blood-brain barrier). Deras resultat är alltså det 16:e återupprepningsförsöket! Efter dem har tre laboratorier upprepat resultaten. Sammanlagt 19 forskarlag som ser samma sak! Att SSI fortfarande talar om enstaka studier måste betyda att myndigheten saknar matematisk kompetens. Sitt stora genombrott nådde lundaforskarna när de efter endast två timmars bestrålning med låg intensitet väntade med att avliva råttorna i 50 dagar. Strålningen motsvarade 180 meter från en 50 W mast, eller 1,85 meter från en telefon som ger 1 W/kg. Man såg att strålningen hade öppnat blodhjärnbarriären och att den släppt igenom stora skadliga proteiner. Proteinerna hade i sin tur orsakat omfattande hjärncellsdöd. De så kallade återupprepningsstudierna Igor Belyaev, från Stockholms universitet, påpekade att när man återupprepar studier använder man sällan samma frekvens, utan man fokuserar på strålningens styrka. Man kan då få helt andra resultat. Själv har han sett att GSM frekvensen 905 MHz inte ger några effekter, men däremot att det uppstår DNA-skador av GSM-frekvensen 915 MHz och 3G frekvensen 1947,4 MHz. Om man vid en återupprepning av Belyaevs försök tar andra frekvenser kommer man naturligtvis inte fram till samma resultat. En forskare som mobilindustrin anlitar är antagligen en som visat stor begåvning att göra återupprepningar som inte är återupprepningar. Belyaev kommer att lägga ut sin föreläsning på sin hemsida (members.chello.se/igor.belyaev). Är en hörselnervstumör en hjärntumör? Vetenskaplig klarhet? Den vetgirige kan studera var Acusticus neurom (hörselnervstumör) sitter, på docent Hans Bolanders hemsida www.anst.uu.se/hansbola. Hans Bolander finns på Akademiska sjukhuset i Uppsala.1 För er som inte har Internet kan jag berätta att tumören står först i raden under rubriken: Primära tumörer i hjärnan. Där finns också en bild, där den ligger som en knöl en bra bit in bakom ytterörat. Feychtings diagram visade endast svårartade (maligna) tumörer fram till år 1998. Jag fick ingen klarhet i varför diagrammet slutade där. Jag undrade om hon till nästa dag kunde göra ett diagram som tog med även de godartade (benigna) tumörerna fram till dags dato. Det kunde hon inte. Dessutom visade diagrammet endast när män i åldersgruppen från 40 till 59 fått hjärntumörer. Antagligen för att deras kurva är rak och fin, dvs den visar ingen ökning. Hade hon visat diagrammet för åldersgruppen 60 till 79 hade vi fått se en ökning från år 1995 -98. Varför visade inte Feychting det diagrammet? Och hur ser kurvan ut efter 1998? Vad hände åren 1997-98 NMT telefoner fanns från 1981 men det var 97-98 som GSM telefonen hamnade i var mans hand. Både den aktiva (telefon vid örat) och den passiva strålningen från master och andras telefoner ökade naturligtvis tusenfalt. Det var också då man installerade trådlösa telefoner på arbetsplatser. Flygplatser, affärscentra m.m. fick s.k. "Hot Spots" (trådlös Internetuppkoppling) och man började med digitala radiosändningar. Jag har tagit del av intressanta studier gjorda av Olle Johansson, KI, och Örjan Hallberg. De har bl.a. satt samman ett diagram för långtidssjukskrivning och antalet "öronminuter" i mobiltelefon. Bägge kurvorna följer plötsligt varandra och går tvärt uppåt. Gissa när? Jo, i slutet av 1997. Försiktighetsprincipen Transparensforumet klargjorde att dessa sammanställningar är minst sagt urvattnade konsensusprodukter. För att komma med i en forskningssammanställning måste studierna ha publicerats (dvs granskats och godkänts av forskare och därefter publicerats i ansedda vetenskapliga skrifter). När studien till slut efter alla dessa processer (som kan ta år) står där i en sammanfattning går den knappt att känna igen. Jag påpekade det orimliga i att man gjorde en riskbedömning utifrån sammanställningar. Vi svenskar sätter fortfarande stor tillit till våra myndigheter. Därför blir den falska tryggheten dubbelt förödande. EMF är allergiframkallande Vi kan ta Olle Johanssons mastcellstudie från –95 som ett exempel: Friska försökspersoner satt med ryggen mot en bildskärm. De var inte oroliga att det skulle vara farligt för dem. De kände inget speciellt förutom att det var lite tråkigt. Ändå reagerade mastcellerna i deras hud med stark stress. Olle Johanssons studie lyftes nu fram på Forumet av Lars- Gunnar Gunnarsson, Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Han menade att den är ett vetenskapligt belägg för att vår kropp regerar med fysisk stress på EMF. Johanssons mastcellstudie fick vänta sex år på att bli publicerad! Hade inte han legat i så hade den nog aldrig publicerats. Studien har varit med i några sammanställningar, motvilligt presenterad som lite kuriosa. Hur troligt är det att en miljöinspektör och en jurist på Socialstyrelsen fattar vidden av vad studien egentligen säger? Mastceller har vi i ögon, hud och i alla slemhinnor. De finns t.ex. i magens och underlivets slemhinnor samt i hjärnhinnorna. Och inte minst i hjärtvävnader. När mastcellerna blir retade av EMF kan det leda till sveda, klåda, svullnad, snorighet, inflammation m.m. När belastningen blir för stor kan resultatet bli elöverkänslighet! Kravet på konsensus är förödande Nu väntar vi på att vetenskapen ska klargöra att EMF är farligt! Den dagen forskarna är eniga om det undrar jag om vi över huvud taget har något förstånd kvar att begripa det med. Framtidshopp? 1/ Fullständig webbadress till docent Hans Bolanders
klassificeringslista är
REFLEX-studien – EU-finansierad forskning: Det stora riskbedömningsprojektet och EU-satsningen REFLEX på hur levande celler påverkas av elektromagnetiska och radiofrekventa fält från mobiltelefoni är nu slutrapporterad. Slutsatserna är skrämmande. Strålningen skadar arvsmassan i levande celler från djur och människor. Den skadar DNA och den skadar enzymprocesser som reglerar kroppsliga funktioner. REFLEX-projektet var ett forskningsprogram som kostat mer än 3 miljoner euro och omfattat en mängd studier av 12 forskarlag. Två av dessa forskarlag visade att lågfrekventa elektromagnetiska fält har en genotoxisk effekt på mänskliga celler. Dessa effekter bekräftades av ytterligare två laboratorier utanför projektet, innebärande att totalt 4 laboratorier visade gifteffekter på arvsmassan av lågfrekventa elektromagnetiska fält. Effekterna sågs när cellerna exponerades i intervaller med pauser emellan, men inte då de exponerades kontinuerligt. Effekten på cellnivå ökade med ökande ålder hos givaren. Celler som saknade normala reparationsmekanismer reagerade också starkare. Fynden visar att effekterna både skadar arvsmassan direkt och påverkar kroppsliga funktioner.
Skadar DNA Dessutom observerades ännu en gång att mobilstrålning orsakar en ökning av stressproteiner. Stressproteiner är kända för att reglera celldöd. Om celldödsprocessen störs kan det leda till tumörer. Professor Frans Adlkofer, som varit projektledare, skriver i en kommentar till fynden att det man observerar beror på en indirekt verkan av radiofrekvent strålning på cellernas DNA, och en förklaring som har vetenskapligt stöd är att det sker genom frisättning av fria radikaler. – Det är väl känt att en balans i fria radikalstatusen är en förutsättning för att bevara hälsan och att en obalans främjar åldrandeprocessen och utvecklingen av kroniska sjukdomar som cancer och neurodegenerativa sjukdomar, skriver Adlkofer.1
Nuvarande gränsvärden otillräckliga – RF-exponering ledde till en 100-faldig ökning av genotoxiska effekter. Vi visar också att effekterna är beroende av celltyp, exponeringstid samt om exponeringen är i intervaller. De tidigare studier där man inte sett någon liknande effekt baseras på enbart lymfocyter och kontinuerlig exponering, skriver Hugo Rüdiger.2
Forskaren professor Dariusz Leszczynski, Finland, skriver i en kommentar till
fynden om stressproteiner att förutom att de kan bidra till uppkomst av cancer
så finns dessutom studier som visar att stressproteiner ökar cancercellers
resistens mot cancermediciner. Leszczynski menar också att stressproteiner kan
vara en REFLEX-resultaten är ytterligare en bekräftelse på det som redan är visat. Redan år 2000 redovisade ass. professor Neil Cherry, Nya Zeeland, att många olika, oberoende laboratorier visat att lågfrekventa och högfrekventa elektromagnetiska fält orsakar kromosomförändringar som dubbla DNA-strängbrott.3 Enligt Cherry fanns extremt starka belägg för att elektromagnetiska fält är genotoxiska även vid nivåer som man kan exponeras för från mobilbasstationer. Lai och Singhs forskning, som redan i mitten av 90-talet visade skador på DNA, har kritiserats därför att effekten var så låg att DNA-skada inte var möjlig. Men nu kommer de resultaten i nytt ljus. Det som visats i REFLEX-provrören har alltså redan visats i djurförsök.
Hög tid för försiktighetsprincipen
Adlkofer säger att även om det inte med dessa resultat är bevisat att
radiofrekvent strålning bidrar till cancer och andra kroniska sjukdomar är trots
allt sannolikheten förstärkt, mot bakgrund av flera epidemiologiska studier.5 Professor Lennart Hardell, forskare och cancerläkare, säger att dessa resultat innebär en svidande kritik mot våra myndigheter och mobiltelefonindustrin som propagerar för mobiltelefontekniken och utbyggnaden av 3G-systemet: – För det första har man nu en biologisk mekanism för hur cancer kan uppkomma. För det andra visar detta att gränsvärdet är alldeles för högt. Här ser vi de lägsta effekterna vid 0,2 W/kg och om vi ska lägga in en säkerhetsmarginal på 50 så hamnar vi på 0,004 W/kg. Man kan i princip döma ut dagens mobiltelefoner.
Vet inte om REFLEX Miljöminister Lena Sommestad hade också, kort efter att REFLEX publicerats, ett möte med mobiltelefonindustrin där det diskuterades vilken information som allmänheten i Sverige kan få. Sommestad fortsätter samma beteende som Adlkofer skarpt kritiserar: – Det finns en oro men några hälsorisker har inte kunnat påvisas. Oron är större än det finns skäl att känna, säger hon till TT. 6 Finns det något alarmerande i att man nu tydligt visat genotoxiska effekter på cellnivå långt under gällande gränsvärden? Monica Lövström, politiskt sakkunnig vid Miljödepartementet, svarar att man inte diskuterade resultaten från REFLEX eller fynden om ökad risk för hörselnervstumör vid mötet. – Vi hade inte den typen av diskussioner. Vi talade om att det finns studier som kan ge anledning till att man kan känna ökad oro, och då ska man kunna få råd om hur man kan minska sin exponering. Har allmänheten i Sverige rätt att få veta att strålningen är genotoxisk på cellnivå? – Myndigheterna har att göra en bedömning utifrån forskningsläget. Det är därför som man gör på det sätt som man gör i dag.
Ogillad av industrin Finns det någon anledning för SSI att förändra sin riskbedömning och rekommendationer om tillåtna gränsvärden? – Jag känner inte till REFLEX så där väldigt mycket, säger Lars Mjönes, SSI. Vi avvaktar SSIs vetenskapliga råds rapport som kommer före jul. De granskar REFLEX, som ju inte är okontroversiell. Exempelvis har man inte varit överens om slutdokumentet som har arbetats om i flera omgångar.
Experter i ankdamm – Beslutet att förlänga REFLEX-kontraktet till maj 2004 orsakades av att fler experiment skulle genomföras för att validera resultaten. Veyrets representant i REFLEX var den som var mest kritisk till resultaten om genotoxitet och påverkan på proteiner, det vill säga projektets viktigaste fynd, säger Franz Adlkofer. Bernard Veyret sitter på ett stort antal stolar i frågan: han är liksom Anders Ahlbom medlem i ICNIRP, som fastslagit de gränsvärden som nu visats otillräckliga. Han deltar såväl i svenska som franska statliga expertutredningar och är forskningsdirektör vid ett laboratorium i Bordeaux som till 30 procent finansieras av medel från industrin.8 Enligt Microwave News vänder sig gärna industrin till hans laboratorium när de vill känna sig trygga med resultaten.9 Veyrets laboratorium var också ett av de två REFLEX-laboratorier som inte såg effekter av radiofrekventa fält, tvärtemot vad hela sex andra laboratorier observerade. Vid ett anförande vid IRPAs kongress i maj 2004, när REFLEX-resultaten varit kända i nästan ett år, påstod Veyret att det inte finns belägg för genotoxitet av mobilstrålning.10 – Faktum är att industrin inte alls tycker om REFLEX-resultaten, säger professor Hugo Ruediger.11 Till Ny Teknik den 8 december säger professor Anders Ahlbom, ordförande i SSIs vetenskapliga råd som nu granskar REFLEX, mot bakgrund av sina fynd att långvarig användning av mobiltelefon ökar risker för hörselnervstumör 4 gånger: – Men vilken den biologiska förklaringen är och om det finns någon, det vet vi inte.12 I REFLEX-rapporten står det på sidan 226 att det inte längre finns någon grund för Ahlboms påstående: ”Det finns inte längre någon grund till att påstå att vi inte känner till någon biologisk förklaring till vilken kronisk sjukdom som helst hos djur och människor”. På framsidan till Ny Teknik presenteras Ahlbom som en person som har ”hjärnkoll på mobilstrålningen” och som är ”nyfiken” och vars ord väger tungt. Nog borde en person med de egenskaperna och med tanke på det inflytande och det ansvar han har – han sitter på alla tänkbara stolar i den här frågan i Sverige och internationellt – veta om de biologiska förklaringarna till sina egna fynd som nu finns tillgängliga och som dessutom ”granskas” i det vetenskapliga råd som han är ordförande för. Vad han och Veyret kommer fram till i sin ”granskning” av REFLEX är inte svårt att räkna ut. Är det inte enbart i en ankdamm, skapad av staten och mobilindustrin, som experter lugnt kan simma omkring i en sörja av jäv, alltmedan de låtsas vara ovetande om vad som rör sig utanför den lilla dammen? Mona Nilsson
FOTNOTER
Grönmålning – skönmålning Om och om igen måste vi fråga oss hur det är möjligt att alarmerande resultat av omfattande studier och forskning på den elektromagnetiska miljöns inverkan på människan så konsekvent negligeras, bagatelliseras och till och med förnekas. Vetenskapsmän förnekar andra vetenskapsmäns omfattande arbeten och resultat. Vad är det som pågår? I den fristående tidningen Medikament nr 6 i år (2003) finns en artikel av Bo Walhjalt som sätter namn på det faktum att allt inte står rätt till i forskarvärlden. Namnet är Greenwashing, ett uttryck som man använder i den anglosaxiska världen. Det används till exempel om förhållanden då forskare anlitas av industrin för att med sina deklarationer och slutsatser ge frisedlar åt sina uppdragsgivare. Det mesta går att göra rumsrent med pengar. Så gott som alla risker går också att bortförklara med pengar. Jag återger här en del citat ur artikeln Greenwashing – en introduktion. ”Greenwashing är en benämning på de vilseledande aktiviteter som döljer de faktiska miljö- och hälsoeffekterna av industrins aktiviteter och produkter, eller riskerna. Med risker menas här det som på empirisk eller teoretisk grund kan misstänkas ha skadliga effekter.” ”Greenwashers kan delas in i två huvudkategorier. Den ena utgörs av opinionsbildare.... Den andra utgörs av forskare som framför industrins ståndpunkt.... Greenwashers bedriver ett aktivt antimiljö- och antihälsoarbete.” ”Greenwashers.... servar industrin med verktygen (expertutlåtanden, vittnesmål, översikter, utvärderingar m.m.) som behövs för att industrin ska kunna förverkliga sina planer.” I ett nummer av Läkartidningen 2002 i en artikel av M. Lambe, E. Hallhagen, G. Boethius om tobaksindustrin ”pekas med eftertryck på agerandet som en desinformationsmaskin och den systematiska diskrediteringen av meningsmotståndare, med andra ord ett klassiskt exempel på Greenwashing” (citatet är Bo Walhjalts). ”Greenwashers har varit mycket framgångsrika. Sverige är inte undantaget, även om det tog längre tid att nå framgång här.” ”Framgångsrik Greenwashing sätter försiktighetsprincipen på undantag och får affärerna att blomstra i takt med moralens erosion.” Vidare: ”Greenwashing handlar om PR, inte om kunskapsproduktion. Stora ansträngningar görs för att förhindra forskning som skulle kunna resultera i för industrin dåliga nyheter – ju färre forskarlarm, desto bättre. Om sådan forskning inte går att hindra gäller det att diskreditera.” Slut citat artikeln. Den 3 september 2001 och den 18 juli 2002 presenterade sig vad som ligger närmast till hands att kalla en grupp forskningsöverförmyndare i Sverige, professorer vid Karolinska Institutet, Stockholms och Lunds universitet, med en DN-artikel med rubriken ”Mobiltelefonen ofarlig” och en artikel i Svenska Dagbladet rubricerad: Forskare som pratar strunt. Struntet är naturligtvis inte överförmyndarnas utan alla de andra forskarnas som har framlagt resultat som pekar på allvarliga faror och risker. Med stor pondus föreger överförmyndarna dessa resultat vara allt från falsarier till bristande professionalism. I DN-artikeln sägs att ”För epidemiologiska data ser man väsentligen ingenting övertygande, och: ”Sammanfattningsvis bedömer vi att exponering för EMF inte utgör en risk för cancer eller ärftlig skada. Denna bedömning rubbas inte av de enstaka larmrapporter som förekommit.” (Min kursivering). Med andra ord ska vi känna oss fullkomligt lugna även om tusen sinom tusen master och basstationsantenner och miljoner mobil-telefoner omger oss. Vi ska som ”strunt” betrakta Lennart Hardells 10-åriga forskning på mobiltelefoners samband med cancer på bland annat hörselnerven. Likaså Neil Cherrys i hela världen uppmärksammade och i EU-parlamentet presenterade sammanställning av forskning i fråga om elektromagnetiska fälts inverkan på förekomst av cancer samt deras cardiologiska, neurologiska och reproduktiva effekter. Att forskaren John Holt i Australien hävdar att mikrovågor i vissa frekvenser stimulerar tillväxten av redan befintlig cancer, att svenska lundaforskarna Salford, Brun, Persson i mångfaldigt upprepade försök på råttor kunnat påvisa genombrott på blod-hjärnbarriären under inverkan av elektromagnetisk strålning, att professor Henry Lai (Washington University) påvisat att råttor som exponerats för mikrovågor tappar, glömmer, inlärt beteende hör väl också till struntavdelningen. I Australien har vi den uppmärksammade Frenchrapporten som påvisat att bestrålning av mastceller i provrör orsakar stor utsöndring av histamin (detsamma som sker vid allergi). Att de elektriska strömningarna i hjärnan förändras är inte svårt att bevisa eftersom det går att använda människor vid försök, vilket bland annat skett vid universitetet i Zürich. Uppräkningen av forskning, studier och resultat kan bli hur lång som helst – och likaså hur allt förringas eller bortförklaras av en grupp som själva utsett sig till ”forskarelit”. Sverige har ett skriande behov av oberoende forskning, men inte en krona ges i anslag till sådan. Vi behöver forskning som lyfter fram och som inte bortförklarar; vi behöver forskning som inte är köpt av industrin. I Finanstidningen, 2002 02 08 berättas det att ”Microsoft satsar omkring fem miljarder dollar årligen på forskning och utveckling”. En stor del av pengarna går via projekt vid universiteten. I Kista finns forskningsenheten Wireless KTH, ”Där Ericsson och Microsoft tillsammans med Nokia och Telia tillhör de största sponsorerna”. ”Totalt ska Wireless KTH sysselsätta omkring 100 forskare. Det kan bli hur stort som helst. Målet är att ha en budget på 50 miljoner kr i år.” När man sitter på föredrag för att lyssna till någon av de få forskare i Sverige som framträder offentligt för att förklara den nya mobiltelefonin, dess möjliga välsignelser och möjliga risker, så märker man hur osäkra vi vanliga människor är. Ständigt återkommer samma slags försagda frågor om det kan vara skadligt, om avstånd, om möjlighet att minska utsatthet och så vidare. Varje människa behöver idag bli sin egen forskare på forskningen – inte bara lyssna till en eller annan föreläsare, läsa en eller annan tidningsartikel, utan ta reda på vad olika forskare i olika länder har kommit fram till. Det finns ett oändligt stort material att ta till sig, det finns böcker som redovisar och mycket finns att hämta på internet. Det är viktigt att vi blir insatta i ämnet elektromagnetisk strålning och mobiltelefoni, för ingen kan säga att det där angår inte mig! Så länge vi bara lyssnar till enstaka röster eller besserwissers är vi trevande och osäkra och vet inte vad vi ska tro. När vi inhämtar kunskaper och ställer det ena mot det andra börjar vi genomskåda och låter inte längre Greenwashing dupera oss.
Kort utdrag ur rapport av doktor Neil Cherry, Lincoln University, Nya Zeeland: ”Evidence that Electromagnetic Radiation is Genotoxic: The Implication for the epidemiology of cancer and cardiac, neurological and reproductive effects. En översikt av forskningsrapporter som påvisar att radiofrekvent mikrovågsstrålning påverkar gener, nervsystem och fertiliteten presenterades av doktor Neil Cherry för Nya Zeelands Parlament i maj 2000 och i juni för regeringarna i Italien, Österrike och Irland, samt för Europaparlamentet i Bryssel.
Neil Cherrys forskningssammanställning visar att hjärnan, hjärtat och cellerna,
som ju kommunicerar via biologiska elektromagnetiska signaler, samt kroppens
egna laddade joner, deras kanaler och föreningspunkter, alla kan störas av
elektromagnetiska fält utifrån och därigenom påverka hälsan. I rapporten
beskrivs vår naturliga biologiska aktivitet, Många studier visar att radiofrekvent strålning/ mikrovågor på mycket låga nivåer skadar DNA och kromosomerna. Mikrovågorna ökar förekomsten av fria radikaler och minskar produktionen av melatonin, vilket i sin tur kan leda till cancer, kromosomskador, störningar av kalciumjonerna och celldöd. Det finns alltså bevis för att elektromagnetisk strålning inte bara skadar kromosomerna och DNA utan också förändrar de cellulära kalciumjonerna och ökar aktiviteten hos cancergenerna. Neil Cherry publicerar en lång lista över forskare som sedan många år varnar för riskerna med mikrovågor. Strålningen från mobiltelefoner ändrar utflödet av kalciumjoner och ökar betydligt cancercellernas aktivitet. En digital mobiltelefon innebär 40 % högre cancerrisk och dubbel risk gentemot en analog mobiltelefon. Detta gäller exponering under längre tid men för nivåer mer än hundra gånger under rekommenderade gränsvärden! Det finns även studier från områden där skador uppkommit vid mer än tusen gånger lägre exponeringsnivå än de satta gränsvärdena. Vad beträffar basstationer ökar förekomsten av blodcancer hos både barn och vuxna som bor närmare än 500 meter från masterna. Nya studier har avslöjat neurologiska störningar som sömnproblem, MS, självmordsbenägenhet, ångest och depression hos människor som bor nära kraftledningar. Egentligen har man länge vetat detta och även att sådant boende bidrar till att leukemi utvecklas. Mobiltelefonerna har tillkommit och deras strålning ger huvudvärk, yrsel, minnesförlust, trötthet, illamående och koncentrationssvårigheter. Neil Cherry visar bland annat på studier från Sverige och Norge. Svenska studier visar att 20 % av användarna får ovannämnda symtom vid mer än 60 minuters mobiltelefonanvändning per dag. Redan vid exponeringsnivåer så låga som 0,0001 µW/cm2 har barns inlärningsförmåga och utveckling störts. De rekommenderade gränsvärdena ligger mellan 450 och 1000 µW/cm2. Neil Cherrys slutsatser angående mobiltelefoni är följande: Förmodligen kommer mobiltelefonin att leda till en stark ökning av neurologiska sjukdomar och hjärntumörer inom de närmaste 10-20 åren. Basstationerna kommer att ge en stor ökning av missfall, cancersjukdomar, nerv- och hjärtsjukdomar samt andra sjukdomar och dödsfall. Tusentals basstationer sätts nu upp överallt i bostadsområden och miljontals människor utsätts för radio- och mikrovågor på nivåer som man vet orsakar allvarliga hälsoeffekter. Problemen kommer snabbt att öka om inte drastiska åtgärder omedelbart vidtas för att stoppa denna utveckling.
Sammanfattning och översättning av
Detta
brev har Vågbrytaren skickat till samtliga landsting: De senaste åren har sjukskrivningssiffrorna rusat i höjden på ett sätt som är mycket alarmerande. Dagligen läser vi i tidningarna om hur man söker orsaker och lösningar till detta gigantiska problem. Den ökande långtidssjukskrivningen medför enorma samhällskostnader. Än värre är det stora mänskliga lidande som ligger bakom siffrorna. Det råder väl ingen tvekan om att stress är en stor bidragande orsak till att så många unga och medelålders människor blir helt eller delvis oförmögna till förvärvsarbete. Orsakerna sägs bland annat vara ökad arbetsbelastning. En annan orsak till stress som sällan nämns i debatten är den dramatiska ökningen av elektromagnetisk strålning i samhället. Mobiltelefonin, olika trådlösa system, digitalradio, digitalteve, lågenergilampor, datorer – listan kan göras lång över bidragsgivare till dagens intensiva elektromagnetiska strålmiljö. Utbyggnaden av mobiltelefonin och övrig trådlös teknik sammanfaller på ett flagrant sätt tidsmässigt med den ökade sjukskrivningen. Åtskilliga vetenskapliga studier påvisar ett samband mellan olika stressymtom och exponering för radiofrekvent mikrovågsstrålning. Elöverkänslighet är ett problem som ökar. Eftersom svenska myndigheter vägrar att ta detta problem på allvar är det många, många som av rädsla för att bli betraktade som inbillningssjuka inte vågar söka hjälp för sina problem, utan lider i tysthet. Därför är mörkertalet stort när det gäller dessa skador. Detta framgår klart och tydligt av de otaliga telefonsamtal och brev vi i Vågbrytaren får dagligen. Det finns flera exempel på individer som blivit så misstrodda inom vården och så nonchalant behandlade av okunniga läkare att de tagit sina liv. Inte på grund av psykisk sjukdom, utan därför att det helt enkelt inte fanns någonstans att vända sig och ingenstans att ta vägen för att undkomma orsakerna till deras outhärdliga situation. Många elöverkänsliga lever redan som flyktingar, helt utestängda från all samhällelig gemenskap, all samhällsservice och alla medborgerliga rättigheter. Med 3G-utbyggnadens planerade totala täckning av Sverige, kommer de även att berövas möjligheten att leva som flyktingar i sitt eget land. Med tanke på det internationella handikappåret 2003, anser vi att Sveriges alla landsting måste utarbeta gemensamma strategier för att ge de elöverkänsliga (handikappgrupp 27 i HSO) en människovärdig tillvaro. Den borde rimligtvis omfatta rätten till bostäder där de kan vistas utan att bli sjuka och utan rädsla för att bli bortdrivna av nyuppsatta mobilbasstationer och dylikt. Den borde också omfatta rätten till sjukvård i lokaler som inte förvärrar deras symtom – alternativt en fungerande hemsjukvård. Givetvis borde sjukvårdspersonalen inte heller tillåtas att, som ofta sker, trakassera och förödmjuka dessa patienter. Mobilindustrin och IT-industrin genererar just nu stora inkomster till Sverige. Frågan är dock om inte total-kostnaden för verksamhetens negativa effekter vida överstiger inkomsterna. Vore det inte dags att göra en stor satsning på opartisk forskning om problemet? Att verkligen studera de av många forskare påvisade sambanden mellan den ökande mängden stressrelaterade sjukdomar och den intensifierade exponeringen för elektromagnetisk strålning? Det finns hundratals seriösa internationella forskningsrapporter som påvisar allvarliga hälsokonsekvenser av elektromagnetisk strålning – inte minst av mobilstrålningen – vilket lett till att myndigheterna i exempelvis Ryssland, England och Tyskland inte vill tillåta barn under sexton år att använda mobiltelefon utom i yttersta nödfall. Att man hittills inte kunnat nå vetenskaplig konsensus om sambanden mellan elektromagnetisk strålning och ohälsa, beror huvudsakligen på den stora mängden företagsfinansierade studier, den av bland annat riksdagens revisorer hårt kritiserade (på grund av jäv) RALF-rapporten och inte minst på den av industrin finansierade strålskyddskommissionen ICNIRP. Denna brist på konsensus borde rimligtvis inte, som idag, medföra att man nonchalerar problematiken. Tvärtom säger miljöbalkens försiktighetsprincip att en verksamhet ska begränsas eller hindras om det råder en osäkerhet om dess påverkan på människor eller miljön. Hela den väldiga mängd forskning som påvisat allvarliga risker ner till hundratusendelar av de av ICNIRP (dvs industrin) rekommenderade gränsvärdena, borde ha medfört att miljöbalkens försiktighetsprincip tillämpats för länge sedan. Redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta de åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Skyldigheten gäller alltså inte bara konstaterade skador och olägenheter, utan även möjliga / sannolika / troliga skador och olägenheter. Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut har tydligen inte resurser att ta del av detta material, utan förlitar sig på ICNIRP och RALF. Därför borde landstingen kräva att resurser ställs till förfogande för en omedelbar sammanställning och utvärdering av existerande internationell forskning, utförd av en från industrin helt fristående forskargrupp. Denna sammanställning bör kompletteras med ytterligare forskning för att fylla ut eventuella luckor – exempelvis långtidseffekter av kontinuerlig exponering för lågintensiv mikrovågsstrålning med aktuella frekvenser. Detta för att om möjligt hejda de galopperande sjukskrivningstalen och mildra de redan drabbades svåra situation.
Vågbrytarens styrelse
Blod-hjärnbarriären Professorerna Leif Salford, Arne Bruun och Bertil Persson i Lund har som bekant vid experiment med råttor funnit att mikrovågsstrålning på nivåer långt under rekommenderade gränsvärden gör att den så kallade blod-hjärnbarriären öppnas. Förra sommaren hade detta experiment upprepats 16 gånger med samma resultat. Franska forskare har gjort samma försök, med samma resultat. Nyligen kom en grupp forskare i Finland, ledd av professor Darius Leszcynski, också fram till att blod-hjärnbarriären skadas av mikrovågsstrålning. Det sensationella med detta experiment är att det utfördes på mänskliga celler, odlade i cellkultur. Blod-hjärnbarriären är en skyddsbarriär som ska hindra skadliga ämnen från att komma in i hjärnan. Professor Leszcynski fann att mikrovågsstrålningen ökar aktiviteten hos ett protein som kallas hsp27, och som har samband med blod-hjärnbarriärens funktion. Ökad proteinaktivitet får cellerna att krympa, vilket gör att det bildas små mellanrum som kan släppa igenom skadliga ämnen. De svenska forskarna talar om risken för MS, Alzheimer och Parkinson, medan de finska lägger störst vikt vid risken för uppkomst av cancer. På många håll i Sverige är den grundstrålning vi utsätts för dygnet om, året om (från basstationer för mobiltelefoni, ”passiv mobiltelefoni” blåtandssystem o.d.) redan nu tillräckligt hög för att blod-hjärnbarriären ska öppnas. Detta ger onekligen skrämmande framtidsperspektiv! Vad får då barnen för chans att utvecklas normalt och leva fullvärdiga liv?
Mobiltelefonin - en folkhälsofara Den samlade mängden elektromagnetisk strålning, den så kallade ”elsmogen”, har ökat lavinartat de senaste åren. Av ett oändligt antal strålningskällor utgör mobiltelefonin nu en ständigt växande del. På grund av ”det osäkra forskningsläget” har det inte fastställts några internationella gränsvärden för radiofrekvent strålning. De rekommenderade gränsvärdena kommer från mobilindustrin via ICNIRP, WHO och EU. Dessa gränsvärden utgår enbart från skadliga uppvärmningseffekter på kroppsvävnad. EU har skyddat sig från ansvar genom att låta enskilda medlemsländer rekommendera lägre gränsvärden om de så önskar. Svenska myndigheter, med SSI och Socialstyrelsen i spetsen, hävdar envist att strålning understigande EU:s rekommenderade gränsvärden inte kan vara skadlig. Ett stort antal, bekräftade och icke bekräftade, internationella forskningsrapporter påvisar motsatsen. Exempelvis fann professorerna Salford, Brun och Persson vid Lunds Universitetssjukhus, att blod-hjärnbarriären släpper igenom skadliga äggviteämnen som kan orsaka Alzheimers, cancer och MS vid mobiltelefonstrålning i storleksordningen en tusendels watt per kilo kroppsvävnad. Denna effekt kan en mobiltelefon avge på flera meters avstånd. Det nuvarande svenska gränsvärdet är 2w/kg (SAR Specific Absorption Rate). Sommaren 2001 hade de upprepat försöket 16 gånger, och nu har även franska forskare nått samma resultat! Samma sommar presenterade professorerna Lennart Hardell och Kjell Hansson Mild en studie om sambandet mellan mobiltelefoni och hjärntumörer på en forskarkongress i London. Vuxna användare visade sig löpa 2,5 gånger större risk än andra, och barn 3,5 gånger större. International Conference on Cell Tower Siting, I Salzburg sommaren 2001, rekommenderar ett gränsvärde för sändare på 0,1 µW/cm 2 . I Ryssland ligger motsvarande gränsvärde på 2,4 µW/cm 2 , medan det i Kina är 6,6 µW/cm 2 och i Italien 10 µW/cm 2 . Sverige följer ICNIRP:s rekommendation på högst 1000 µW/cm 2 för 3G, det vill säga 10 000 gånger högre än Salzburgkonferensens! En fransk rapport som i september 2001 publicerades i ”La Presse Medicale” (Frankrikes motsvarighet till ”The Lancet”), utförd av Roger Santini, påvisar med stor statistisk signifikans ett ökat antal utbrändhetssymptom hos boende inom 300 meter från en basstation. Professor Santini ansåg att detta pekade på behovet av fördjupad forskning, men istället drogs hans forskningsanslag in. Det skrämmande är att många oberoende forskare som kommit fram till oroande forskningsresultat, på olika sätt hindras från att fortsätta forska, medan den av mobilindustrin betalda forskningen, som förmodligen inte är helt opartisk, helt tar över. Ovanstående indikerar vikten av att hejda vidare mobiltelefoniutbyggnad tills alla forskningsresultat har nagelfarits av kompetenta, från mobilindustrin fristående forskare, och därefter kompletterats med långtidsstudier av hälsoeffekter med aktuella frekvenstyper. Detta för att ha en säker grund för mobiltelefonins framtida utveckling. Tjänstemannaorganisationerna TCO och SIF tillhör dem som tagit ”elöverkänslighet” på allvar, eftersom så många tjänstemän blivit skadade. TCO har exempelvis kommit fram till ett högsta SAR-värde på 0,8 W/kg för att börja TCO-märka mobiler. SIF anser att 5 procent av invånarna lider av elöverkänslighet, däribland en stor del högt utbildade och högt motiverade tekniker. Dessa människors svåra situation måste tas på allvar av samhället. Deras rörelsefrihet är synnerligen begränsad och många kan inte ens leva kvar i sina hem på grund av svåra störningar från omgivande strålkällor. Många har tvingats flytta från redan elsanerade hem flera gånger, sedan nya mobilsändare, kraftledningar eller dylikt uppförts i närheten. Om 3G genomförs planenligt, kommer det inte längre att finnas någonstans att fly. För varje dag förvärras livsvillkoren för denna stadigt växande grupp. Tillgängligheten till affärer, apotek, sjukvård och annan samhällsservice minskar med den aldrig sinande floden av lågenergilampor, datorer, mobiler och antenner. Därför är det livsviktigt att införa ”lågstrålande zoner”, det vill säga områden som fredas från ytterligare elektromagnetisk belastning. Den moderna kommunikationstekniken rymmer underbara möjligheter till global kontakt och kunskapsspridning. Om vi agerar för mer oberoende forskning, för värdet av att skynda långsamt, kan denna teknik förmodligen utvecklas på sätt som inte medför risker för människors hälsa. Sopas riskerna under mattan kan konsekvenserna bli katastrofala, inte minst för teknikens framtida utveckling. En sund tillämpning av försiktighetsprincipen borde vara att forska först och bygga ut sedan, istället för att, som nu, agera först och sedan ställas inför oerhörda problem, vilket skett så många gånger tidigare (asbest, kvicksilver, hormoslyr – listan kan göras lång). Vi får inte riskera en utveckling som många anser kan leda till den största folkhälsokatastrofen någonsin. För att citera tyska strålskyddsinstitutets chef, miljöpartisten Wolfram König, vill vi inte att det i framtiden ska sägas att vi äventyrade människors hälsa för att tillmötesgå mobilindustrins ekonomiska intressen.
_________________________________________________________ ICNIRP
– International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection
|
